Lär dig mer om din menstruation

För vissa är mensen en trogen följeslagare som sällan gör något större väsen av sig. För andra är det en månatlig bergochdalbana av smärtor och/eller känslomässigt kaos.

Om du är en av de lyckliga som håller med om det första exemplet – grattis. Om du känner igen dig bättre i exempel nummer två så vill jag ge dig en jättekram (hallå, självklart får även alla nummer ett-tjejer också en kram!).

Och ja, jag själv är en tvåa. En av dem som kämpar hårt för att omfamna sin mens och alla fantastiska saker den faktiskt är till för. Min kropps förmåga att fortplanta sig. Och även om jag är tacksam för min fertilitet ser jag fortfarande på mensen med bittra ögon.

Men vad är det egentligen som händer i kroppen när denna månatliga blödning kommer? Kommer blödningen ensam eller för den med sig något mer? Och hur tar man hand om den?

Det ska jag ge dig svar på i det här blogginlägget. Plocka fram värmedynan och chokladen och häng med.

Vad händer i kroppen när du får mens?

När man som tjej kommer i puberteten och börjar få ägglossning får man även mens. En blödning som inträffar en gång i månaden, om din menstruationscykel är regelbunden det vill säga.

Det kan ta några år från den första menstruationen tills att cykeln är stabil, men för vissa förblir den oregelbunden.

En vuxen kvinnas cykel varar i genomsnitt 28 dagar, men 23–35 dagar är inom det som kallas normalt. Din cykel börjar på din första dag av menstruationen.

När du väl har haft ägglossning och ägget inte har blivit befruktat går det till spillo. Det åker ut med ditt mensblod, som också består av den slemhinna som stötts bort från livmodern.

Mensblod kan se ut på många olika sätt. Det kan vara helt rött, mörkrött, brunaktigt, klumpigt eller tunnt i konsistensen.

Vissa kvinnor märker inte av sin mens särskilt mycket, utöver att de såklart behöver ta hand om själva blödningen.

För andra kvinnor innebär det dock även flera fysiska och mentala följeslagare.

En menstruation kommer sällan ensam

Många kvinnor kan nog hålla med om att känslorna sitter utanpå dagarna före mens.

Du får kanske kortare stubin, blir berörd av en reklam för Merci-choklad och tycker plötsligt att det är sjukt irriterande att höra andras andning.

Jag menar, måste du verkligen andas så nära mig?

Ursäkta. Men så här ser min verklighet ut en gång i månaden. Kanske din också.

PMS

Du har säkert gissat att det är PMS jag snackar om. Eller premenstruellt syndrom, som det också kallas.

PMS kan förekomma i större eller mindre grad, men enligt amerikanska Mayo Clinic lider faktiskt 75% av alla kvinnor av ett eller flera av symtomen.

De kan vara både fysiska och psykiska. Symtomen alltså. Kanske har du redan hört talas om eller upplevt uppblåsthet, ömma bröst, huvudvärk, nedstämdhet och irritabilitet?

Vissa kvinnor upplever PMS i så extrem grad att de praktiskt taget inte kan fungera normalt. Man kan behöva sjukanmäla sig från jobbet och ställa in privata tillställningar för att ta sig igenom dagarna.

I sådana fall kan det röra sig om PMD.

PMD

PMD står för premenstruell dysfori. Cirka 3–5% av menstruerande tjejer och kvinnor upplever att deras humörsvängningar är så våldsamma att de till och med får ångest eller blir deprimerade.

PMD registrerades första gången i WHO:s register över sjukdomar och störningar den 1 januari 2022. Vilket är helt fantastisk, eftersom det nu därför går att gå till sin läkare och få behandling.

För ingen förtjänar att må så här en gång i månaden.

Symtomen på både PMS och PMD försvinner vanligtvis under de första dagarna av menstruationen och håller sig borta åtminstone till nästa ägglossning.

Mensblod – hur tar vi hand om det?

När jag var ung fanns det inte många alternativ för att ta hand om mensblodet. Det fanns bindor och tamponger. Det var allt.

Och även om de två alternativen finns än idag så erbjuder marknaden numera betydligt fler alternativ att välja bland. Det är fördelaktigt både för oss med mens, men också för vår kära planet.

Och innan det blir en klimatdebatt av det hela vill jag presentera de olika alternativen.

Binda

Du känner förmodligen till bindor från reklamfilmer på tv och i tidningar. Det är de kritvita remsorna som klistras fast i trosorna och som ofta får några små stänk blåfärgad vätska över sig.

Tack reklamvärlden för denna fantastiskt realistiska representation av mensblod (said no one ever!).

Det finns långa bindor, korta bindor, tjocka bindor och tunna bindor. Du hittar bindor med och utan vingar, papperstunna bindor och bindor som är så tjocka att det känns som att ha en vattenmelon mellan benen (har man fött barn så kanske du förstår vad jag menar).

En binda samlar helt enkelt upp blodet när du placerar den

i trosorna. Simple as that.

Tamponger

En tampong förs in i slidan för att där samla upp ditt mensblod.

Du hittar tamponger med eller utan insättningshylsa och det är helt upp till dig vilken teknik du föredrar.

Kom ihåg att byta tampong regelbundet för att undvika TSS (toxic shock syndrome). Regelbundet betyder var 3–4 timme och max 8 timmar.

Menstrosor

Ordet menstrosor utstrålar inte precis glamour.

I min värld har menstrosorna alltid varit de där lite för stora och lite för fläckiga bomullstrosorna längst bak i lådan som plockas fram när mensen är som värst dag två.

Men jag börjar sakta men säkert vänja mig vid att menstrosor numera faktiskt är något helt annat. Det är en trosa (ingen Bridget Jones alltså, utan jag har sett otroligt fina spetsvarianter) med absorberande lager som fungerar på samma sätt som en binda.

Detta är smart om du vill slippa föra upp något upp i slidan, men samtidigt är trött på plast, klister, vingar och den kostnad som medföljer användningen av vanliga bindor.

Menskoppen

En menskopp är ett miljövänligt alternativ till de två ovan nämnda alternativen. För istället för att behöva fylla din varukorg med nya bindor och tamponger varje månad är det möjligt att använda en menskopp på nytt. I upp till 10 år dessutom.

Koppen finns vanligtvis i 1–2 storlekar beroende på om du har fött barn och hur mycket du blöder. Det finns olika tekniker du kan prova när du ska föra upp koppen. För upp, det måste den. Den sitter nämligen på plats i slidan för att samla upp blodet.

Här kan den sitta i 8–12 timmar (läs alltid bruksanvisningen för just din kopp), varefter den tas ut, töms, tvättas och sedan kan föras upp direkt igen.

Det kan krävas lite övning och fingertoppskänsla för att få koppen på plats (och inte minst få ut den igen – prova inte detta första gången på jobbet, bara ett litet tips). Men när du väl har fått koll på läget är den otroligt smidig. Faktum är att du inte känner koppen när den sitter som den ska.

Lär dig mer om detta lilla underverk i vår ultimata guide om menskoppar.

Soft tamponger

Små och mjuka soft tamponger fungerar på samma sätt som vanliga tamponger. De förs in i slidan (ev. med lite vattenbaserat glidmedel om det inte redan applicerats) för att där samla upp ditt blod.

Och det coola med en soft tampong är att du kan röra dig hur fritt du vill och till och med ha penetrationssex om din partner eller dildo inte är för lång.

Den kan sitta i 4–8 timmar beroende på hur mycket du blöder, om du har badat osv.

Återanvändbara bindor

Om du föredrar att använda bindor så finns det ett alternativ till de varianter som du hittar i den vanliga butiken. Nämligen de återanvändbara bindorna. Det är absorberande tygbindor som du kan fästa i dina vanliga trosor med hjälp av en tryckknapp.

Väldigt enkelt.

Natursvamp

Vanligtvis är svamp och slida två ord vi helst inte vill höra i samma mening, men innan du bläddrar förbi har kvinnor faktiskt använt naturliga svampar för att ta hand om sin mens i hundratals år.

Det är möjligt att ha penetrationssex med en natursvamp i slidan och detta är något både Cleopatra och prostituerade har använt sig av.

Svampen klipps till lämplig storlek, varefter den blötläggs så att den blir mjuk. Sedan är den redo att föras upp i slidan där den kan hjälpa till att samla upp ditt mensblod.

Den får sitta i max 8 timmar, precis som vanliga tamponger. Och när du tar ut den kan du skölja av den och föra in den direkt igen.

En natursvamp har en livslängd på mellan 3–6 månader, så därför är det också ett mer hållbart val.

Blöda fritt

Precis som att du kan ta hand om ditt mensblod finns såklart också alternativet att inte göra något åt det alls. Alltså att blöda fritt.

När du blöder fritt blöder du direkt i trosorna. För vissa kan det låta gränsöverskridande. Speciellt dagar med mycket blödningar.

Men faktum är att en kvinna i snitt blöder 0,5 dl blod under en menstruation, så för de flesta behöver det inte innebära en särskilt stor katastrof.

Att blöda fritt kräver självklart lite fler trosbyten och tvättar.

Själv är jag inget stort fan av att öka mängden hushållssysslor, men jag tycker att det ligger något kraftfullt och befriande i tanken att säga: Fuck it! Jag har mens. Här, ta mitt blod.

Blod, svett och tårar

Oavsett hur din mens beter sig och om den får sällskap av en eller flera följeslagare så hoppas jag att du har en bra relation till den. Den kommer nämligen att hänga med fram till klimakteriet.

Även om jag ibland knappt kan vänta tills blodhelvetet är över, så ska jag träna på att titta på min egen mens med snällare ögon.

Och låt oss ta hand om varandra när vi gråter dag ett, blöder igenom dag två, har ätit upp all tårta dag tre, är trötta och griniga dag fyra och förhoppningsvis lite mer oss själva dag fem.

Vi blöder tillsammans!